Ett nytt projekt, finansierat av Barncancerfonden, har som mål att hitta fler behandlingsalternativ för barn med cancer. Med nya metoder kan begränsat provmaterial användas i en 3D-cellmodell för att testa hundratals läkemedel samtidigt. Projektet bygger vidare på den resurs som byggts upp av GMS Barncancer och Barntumörbanken.
Projektet som nyligen fått finansiering från Barncancerfonden bygger vidare på det som GMS Barncancer har etablerat – med målet att få fler behandlingsalternativ för barn med cancer. I projektet kommer man att använda en 3D-cellmodell för att testa flera hundra läkemedel samtidigt. Genom Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS), en infrastruktur som bland annat tillhandahåller små läkemedelsmolekyler, har man tillgång till de flesta idag ca 5 000 FDA-godkända läkemedel. Begränsningen ligger dock i hur mycket provmaterial som finns att tillgå från barnen.
Brinton Seashore-Ludlow.
– Här måste vi tänka smart för att spara på provmaterial. Vi kommer att bygga upp läkemedelspaneler per cancerdiagnos och i ett första steg testa dessa, säger Brinton Seashore-Ludlow, forskargruppledare på SciLifeLab och Karolinska Institutet.
Projektet löper i två steg där det första steget är att se om man genom att testa olika kombinationer av läkemedel på celler som odlas i en mikrotiterplatta kan förutsäga behandlingssvar. I dialog med den behandlande onkologen kommer man se hur väl ex-vivo läkemedelstestning överensstämmer med patientens kliniska svar. I ett nästa steg är ambitionen att ta fram ett diagnostiskt test som ska kunna utföras inför behandlingsstart.
En viktig faktor för att läkemedelstestning ska fungera som en guide inför behandlingsstart är logistiken vad gäller provmaterial, det vill säga hur färskt eller viabelt färskfruset material kan skickas från där barnet provtas till där läkemedelstestningen sker. En annan viktig faktor är tidsaspekten där man behöver komma ner till cirka två veckor för att läkemedelstestningen ska kunna fungera i praktiken.
Brinton berättar att det finns andra liknande pågående studier, både akademiska och inom företag, men att Sverige ändå sticker ut.
– Vi har en bra utgångspunkt i Sverige. Dels har vi nya sätt att odla celler och nya sätt att mäta om celler växer eller dör. Dessutom har vi tack vare GMS Barncancer en otrolig resurs av prover som är mycket välkarakteriserade med genomik och transkriptomik. Det betyder att vi kan titta på mönster från läkemedelstestning och mappa tillbaka till genetiska svar, säger Brinton.
Helgenomsekvensering för barn med cancer är implementerat i klinisk rutin runt om i landet sedan något år vilket innebär att rutiner också finns på plats för hantering av färskt material vid provtagning. Det utgör en bra utgångspunkt att bygga vidare på för att kunna göra läkemedelstestning.
I projektet samarbetar barnonkologer, sjukhusgenetiker och forskare engagerade i GMS Barncancer; Frida Abel, Daniel Bexell, Torben Ek, Géraldine Giraud, Nikolas Herold, Margareta Nordling, Per Nyman, Magnus Sabel, Tomas Sjöberg Bexelius, Fredrik Swartling, David Tamborero, Sandra Wessman, tillsammans med Barntumörbanken och CBCS vid SciLifeLab.
Projektet får finansiering från Barncancerfonden med 3 miljoner kronor under 3 år.
Bild: iStock photo.