Sällsynta diagnoser

Genomic Medicine Sweden Rare Diseases har som målsättning att säkerställa att alla patienter i Sverige med en misstänkt ovanlig genetisk sjukdom får tillgång till den bästa och mest adekvata genetiska utredningen. Nya tekniker för gensekvensering möjliggör bland annat analys av hela arvsmassan och öppnar upp för bättre diagnostik och snabbare behandling.

Kvinnlig läkare samtalar med yngre kvinna.

Det finns idag över 6 000 ärftliga sjukdomar beskrivna, och i denna grupp ingår både mycket ovanliga diagnoser som innefattas av begreppet ”sällsynta diagnoser”, och även något vanligare ärftliga sjukdomar, till exempel ärftliga hjärtsjukdomar, neuromuskulära sjukdomar och starkt ökad ärftlig risk för cancer.

I Sverige definieras en sjukdom som en sällsynt diagnos om den uppträder hos färre än 1 av 2 000 invånare och leder till funktionsnedsättning. Det finns ett stort antal sällsynta diagnoser så även om varje sjukdom i sig är ovanlig är det sammantaget ett stort antal människor i Sverige som är berörda (upp till en halv miljon). Mer än 70 procent av sällsynta diagnoser är av genetiskt ursprung och många är kroniska och livshotande och en majoritet av sjukdomarna debuterar redan under barnaåren.

Eftersom sällsynta diagnoser är enskilt ovanliga och många till antalet är det mycket svårt för enskilda läkare att ha den fulla kunskapsbilden om alla dessa sjukdomar. Detta innebär att många patienter med sällsynta diagnoser och andra ärftliga sjukdomar får vänta länge på en diagnos och därmed på behandling och uppföljning. Därför behövs ett brett samarbete regionalt, nationellt och internationellt för att förbättra vården för dessa patienter.

Teknisk utveckling leder till bättre diagnoser

Under de senaste åren har genetiska metoder som bygger på så kallad next-generation sequencing (NGS) blivit allt vanligare inom klinisk diagnostik vilket möjliggjort ett skifte av utredningsstrategi. Istället för att som tidigare analysera en enstaka gen i taget används så kallade genpaneler, där alla kända gener som kan ge en viss klinisk bild ingår.

Som ett av få ställen i världen integreras nu också analys av hela människans arvsmassa, så kallad helgenomsekvensering, för sällsynta diagnoser i sjukvården över hela Sverige. Flera tusen patienter analyseras nu årligen med denna teknik, och under de nästkommande åren kommer antalet att skalas upp ytterligare för att möta det behov som finns inom sällsynta diagnoser.

Rätt diagnos och snabbare behandling

När helgenomsekvensering och kompletterande teknologier integreras i sjukvården kommer fler personer med sällsynta diagnoser få en genetisk förklaring till sina symptom. Det leder till att patienterna snabbt får korrekt medicinsk behandling och uppföljning. Sedan 2010 har över 230 läkemedel riktade mot sällsynta diagnoser godkänts inom EU, men siffran stiger kontinuerligt. Helgenomsekvensering förebygger redan idag för tidig död och svåra handikapp för patienter med behandlingsbara sällsynta sjukdomar.

Ärftliga sjukdomar inom GMS

Vi vill att varje patient i Sverige med en misstänkt ärftlig sjukdom ska få den bäst lämpade genetiska utredningen. Beroende på vilken diagnos som misstänks kan det vara helgenomsekvensering eller en smalare analys som till exempel sekvensering av den proteinkodande delen av arvsmassan (helexomsekvensering). Inom GMS arbetar vi nu för att samordna gensekvenseringen för att kunna ge patienter med ärftliga sjukdomar, inklusive sällsynta diagnoser, den bästa diagnostiken. Detta görs via sju center för genomisk medicin (GMC) som har byggts upp vid alla regioner med universitetssjukvård.

Utöver fortsatt arbete för att öka tillgänglighet till jämlik diagnostik med helgenomsekvensering så fokuserar arbetsgruppen för sällsynta diagnoser framför allt på att hitta sätt att ställa diagnos på de cirka 60 procent av individer med symptom som talar för ett sällsynt sjukdomstillstånd men som förblir odiagnostiserade även efter helgenomsekvensering. Detta sker genom två större projekt. Ett projekt handlar om att utvärdera tillägg av RNA-sekvensering som ett komplement till helgenomsekvensering, något som förhoppningsvis kan öka det diagnostiska utfallet ytterligare. Vissa genetiska varianter är svårbedömda på DNA-nivå, och där kan information om RNA vara viktigt för att kunna dra korrekta slutsatser. Det andra större projektet avser att utvärdera nyttan av så kallad ”long read”-sekvensering, där de längre läsningarna jämfört med kliniska rutinanalyser kan förbättra möjligheten till kartläggning av vissa typer av genetiska avvikelser som repeatexpansionssjukdomar, komplexa strukturella varianter och för gener där förekomst av pseudogener försvårar tolkningen.

Nationell koordinering inom sällsynta diagnoser och andra ärftliga sjukdomar

Arbetsgruppen för sällsynta sjukdomar inom GMS arbetar aktivt inom nationella nätverk såsom Nationella programområdet för Sällsynta sjukdomar och Svensk Förening för Medicinsk Genetik och Genomik (SFMG) samt samverkar med Riksförbundet för Sällsynta diagnoser.

Länkar
Nationellt programområde (NPO) sällsynta sjukdomar
Socialstyrelsen kunskapsstöd om Sällsynta hälsotillstånd
Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Svensk förening för Medicinsk Genetik och Genomik
CSD i samverkan

Co-chairs Sällsynta diagnoser

Anna Lindstrand
Hans Ehrencrona
Lovisa Lovmar

Introduktion sjukdomsområden

Genomic Medicine Sweden (GMS) fokuserar främst på de sjukdomsområden där det idag finns tydliga bevis för att genetiska analyser kan användas för att diagnosticera sjukdomen, eller där genetiska avvikelser är viktiga för prognosbedömning, val av behandling och uppföljning av sjukdomsförloppet. Vi arbetar i första hand inom sällsynta diagnoser, solida tumörer, hematologiska maligniteter, infektionssjukdomar och farmakogenomik. Tillsammans med Barncancerfonden pågår också en särskild satsning på barncancer.

Fakta

Next-generation sequencing (NGS), eller massiv parallell sekvensering (MPS), är terminologin som används för att beskriva ett antal olika moderna storskaliga sekvenseringsteknologier.