Sällsynta diagnoser
Genomic Medicine Sweden Rare Diseases har som målsättning att säkerställa att alla patienter i Sverige med en misstänkt ovanlig genetisk sjukdom får tillgång till den bästa och mest adekvata genetiska utredningen. Nya tekniker för gensekvensering möjliggör bland annat analys av hela arvsmassan och öppnar upp för bättre diagnostik och snabbare behandling.
Det finns idag över 6 000 ärftliga sjukdomar beskrivna, och i denna grupp ingår både mycket ovanliga diagnoser som innefattas av begreppet ”sällsynta diagnoser”, och även något vanligare ärftliga sjukdomar, till exempel ärftliga hjärtsjukdomar, neuromuskulära sjukdomar och starkt ökad ärftlig risk för cancer.
I Sverige definieras en sjukdom som en sällsynt diagnos om den uppträder hos färre än 1 av 2 000 invånare och leder till funktionsnedsättning. Det finns ett stort antal sällsynta diagnoser så även om varje sjukdom i sig är ovanlig är det sammantaget ett stort antal människor i Sverige som är berörda (upp till en halv miljon). Mer än 70 procent av sällsynta diagnoser är av genetiskt ursprung och många är kroniska och livshotande och en majoritet av sjukdomarna debuterar redan under barnaåren.
Eftersom sällsynta diagnoser är enskilt ovanliga och många till antalet är det mycket svårt för enskilda läkare att ha den fulla kunskapsbilden om alla dessa sjukdomar. Detta innebär att många patienter med sällsynta diagnoser och andra ärftliga sjukdomar får vänta länge på en diagnos och därmed på behandling och uppföljning. Därför behövs ett brett samarbete regionalt, nationellt och internationellt för att förbättra vården för dessa patienter.
Teknisk utveckling leder till bättre diagnoser
Under de senaste åren har genetiska metoder som bygger på så kallad next-generation sequencing (NGS) blivit allt vanligare inom klinisk diagnostik vilket möjliggjort ett skifte av utredningsstrategi. Istället för att som tidigare analysera en enstaka gen i taget används så kallade genpaneler, där alla kända gener som kan ge en viss klinisk bild ingår.
Som ett av få ställen i världen integreras nu också analys av hela människans arvsmassa, så kallad helgenomsekvensering, för sällsynta diagnoser i sjukvården över hela Sverige. Flera tusen patienter analyseras nu årligen med denna teknik, och under de nästkommande åren kommer antalet att skalas upp ytterligare för att möta det behov som finns inom sällsynta diagnoser.
Rätt diagnos och snabbare behandling
När helgenomsekvensering och kompletterande teknologier integreras i sjukvården kommer fler personer med sällsynta diagnoser få en genetisk förklaring till sina symptom. Det leder till att patienterna snabbt får korrekt medicinsk behandling och uppföljning. Sedan 2010 har över 230 läkemedel riktade mot sällsynta diagnoser godkänts inom EU, men siffran stiger kontinuerligt. Helgenomsekvensering förebygger redan idag för tidig död och svåra handikapp för patienter med behandlingsbara sällsynta sjukdomar.
Ärftliga sjukdomar inom GMS
Vi vill att varje patient i Sverige med en misstänkt ärftlig sjukdom ska få den bäst lämpade genetiska utredningen. Beroende på vilken diagnos som misstänks kan det vara helgenomsekvensering eller en smalare analys som till exempel sekvensering av den proteinkodande delen av arvsmassan (helexomsekvensering). Inom GMS arbetar vi nu för att samordna gensekvenseringen för att kunna ge patienter med ärftliga sjukdomar, inklusive sällsynta diagnoser, den bästa diagnostiken. Detta görs via sju center för genomisk medicin (GMC) som har byggts upp vid alla regioner med universitetssjukvård.
Utöver fortsatt arbete för att öka tillgänglighet till jämlik diagnostik med helgenomsekvensering så fokuserar arbetsgruppen för sällsynta diagnoser framför allt på att hitta sätt att ställa diagnos på de cirka 60 procent av individer med symptom som talar för ett sällsynt sjukdomstillstånd men som förblir odiagnostiserade även efter helgenomsekvensering. Detta sker genom tre större projekt:
- Utvärdera tillägg av RNA-sekvensering som ett komplement till helgenomsekvensering, något som förhoppningsvis kan öka det diagnostiska utfallet ytterligare. Vissa genetiska varianter är svårbedömda på DNA-nivå, och där kan information om RNA vara viktigt för att kunna dra korrekta slutsatser.
- Utvärdera nyttan av så kallad ”long read”-sekvensering, där de längre läsningarna jämfört med kliniska rutinanalyser kan förbättra möjligheten till kartläggning av vissa typer av genetiska avvikelser som repeatexpansionssjukdomar, komplexa strukturella varianter och för gener där förekomst av pseudogener försvårar tolkningen.
- Undiagnosed Diseases Network Sweden, fokuserar på barn med odiagnostiserade sällsynta syndrom med missbildningar och/eller intellektuell funktionsnedsättning och undersöker bland annat hur fler individer kan diagnostiseras genom att kombinera olika metoder av modern genteknik.
Undiagnosed Diseases Network Sweden – UDN Sweden
I dagsläget erbjuds endast en andel av alla individer med sällsynta sjukdomar med missbildningar och/eller intellektuell funktionsnedsättning diagnostik med helgenomsekvensering. Undiagnosed Diseases Network Sweden (UDN Sweden) är en multicenter studie för nationellt jämlikt införande av helgenomsekvensering till barn med odiagnostiserade sällsynta syndrom med missbildningar och/eller intellektuell funktionsnedsättning.
Syftet med projektet är att förbereda sjukvården för att kunna möta det växande behovet av helgenomsekvensering. Därutöver syftar projektet till att undersöka om fler patienter kan diagnostiseras genom att kombinera olika metoder av modern genteknik. Den samlade multidisciplinära professionen inom UDN Sweden är experter inom diagnostik och har lång erfarenhet av klinisk och genetisk karaktärisering av patienter med intellektuell funktionsnedsättning och/eller missbildningar.
Läs mer om UDN Sweden.
Nationell koordinering inom sällsynta diagnoser och andra ärftliga sjukdomar
Arbetsgruppen för sällsynta sjukdomar inom GMS arbetar aktivt inom nationella nätverk såsom Nationella programområdet för Sällsynta sjukdomar och Svensk Förening för Medicinsk Genetik och Genomik (SFMG) samt samverkar med Riksförbundet för Sällsynta diagnoser.
Länkar
Co-chairs Sällsynta diagnoser
Anna Lindstrand
Hans Ehrencrona
Lovisa Lovmar