Den 10 mars 2025 startade Oskar Frisell som ny co-chair för GMS Hälsoekonomi. Vi hälsar honom varmt välkommen och passar på att ställa några frågor.
Vem är du?
Jag är utbildad nationalekonom med examen från Linköpings universitet och sedan 2022 är jag anställd som projektledare och hälsoekonom vid Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE). Under hösten 2024 så blev jag också industridoktorand vid Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) vid Karolinska institutet där jag forskar på implementering av precisionsmedicin från ett hälsoekonomiskt perspektiv. Professor Peter Lindgren, som också är VD på IHE, är huvudhandledare och Anders Edsjö, vice föreståndare GMS, är bihandledare. Sedan 10 mars är jag co-chair för GMS Hälsoekonomi, vilket ska bli ett nytt spännande uppdrag.
Varför är hälsoekonomi viktigt i arbetet med precisionsmedicin?
En svår men viktig fråga! Jag är såklart till viss del partisk i målet men hälsoekonomi är alltid viktigt när vi skall prioritera våra begränsade resurser inom hälso- och sjukvården. Just precisionsmedicin är ett relativt nytt fenomen, men inte för den delen unikt i bemärkelsen att det är viktigt att vi ser till att användningen av dessa nya teknologier sker på ett sätt som leder till att vi vinner hälsa snarare än förlorar den – alltså att den är kostnadseffektiv. Hälsoekonomin som vetenskap är väl rustad för att kunna bidra med kunskap kring sådana frågeställningar, den stora utmaningen ligger i att gå ifrån stora randomiserade prövningar med tydliga kontrollgrupper till mer osäkra kliniska studier där kontrollgrupp saknas och ändå kunna uttala oss om den relativa effekten av nya teknologier. För att inte tala om vilken påverkan dessa teknologier har på resursanvändning och kostnader.
Hur ser du att GMS kan samarbeta nationellt och internationellt inom dessa frågor?
GMS har en fantastisk möjlighet att direkt generera den data som behövs för hälsoekonomiska utvärderingar. Att som hälsoekonom kunna vara med att bidra till att ”rätt” information samlas in för att kunna besvara frågor om resursutnyttjande och kostnadseffektivitet ser jag som en unik möjlighet som jag är väldigt glad att tacksam för att få.
Jag tror att utvärderingen av nya teknologier inom precisionsmedicin kommer gynnas av att vi gör det som en nationell kraftsamling. Framför allt då data ofta är begränsad när vi pratar precisionsmedicin kan nationella och internationella samarbeten hantera vissa av dessa utmaningar. I de internationella samarbeta så blir det särskilt viktigt att vi samarbetar med länder som har sjukvårdssystem som liknar våra, där vi också ser liknande frågor om kostnadseffektivitet. Allra närmst är såklart Danmark, Norge och Finland men även Nederländerna, England och Australien är också viktiga aktörer med liknande system.
Se också Oskar berätta mer om hälsoekonomi för precisionsmedicin i GMS lunchseminariet ”Precisionsmedicin – är det värt det?” från september 2024.