Den 11-12 november var Vinnova, tillsammans med Genomic Medicine Sweden (GMS), SciLifeLab och Karolinska Universitetssjukhuset, värd för besök från European Partnership for Personalized Medicine (EP PerMed). Under besöket medverkade representanter från patientorganisationer, sjukvård, forskning och branschorganisationer. EP PerMed-besöket i Sverige var det första av sitt slag och gav möjlighet att dela erfarenheter från europeiska intressenter inom precisionsmedicin.
– Precisionsmedicin är som att bestiga en okänd topp där livlinorna är forskning, innovation och sjukvård. Låt oss sikta mot den högsta toppen tillsammans och inte lämna någon kvar, inledde Laurent Saunier, chef för precisionshälsa på Vinnova, diskussionen.
Mötet gav möjlighet att knyta kontakter och lyfta fram nationella initiativ inom precisionsmedicin, och bana väg för framtida nationella och europeiska samarbeten.
Anna Wedell, föreståndare för Precisionsmedicinskt Centrum Karolinska (PMCK), professor och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset gav en presentation om transformationen av medicin och den systemförändring som precisionsmedicin har möjliggjort.
– Vi utmanar barriärer, och det budskapet måste vi framföra till beslutsfattarna. Genomiken är en av de banbrytande teknikerna, och där finns mycket kvar att göra, men också att få in tekniker i sjukvården och arbeta över silos. Vi måste arbeta på nya sätt och lära oss av data på nya sätt, avslutade Anna Wedell.
Genomic Medicine Sweden (GMS), grundades 2018 med målet att omsätta innovation inom genomik i klinisk praxis och implementera en hållbar infrastruktur för precisionsmedicin i Sverige.
Richard Rosenquist Brandell, professor och överläkare, klinisk genetik och genomik, Karolinska Universitetssjukhuset och föreståndare för GMS, reflekterade över den snabba utveckling som vi nu står inför för att möta patienternas behov av individanpassad medicin.
– Mycket har hänt sedan GMS grundades 2018 och idag finns precisionshälsa med i regeringens satsning för den kommande sexårsperioden. Eftersom Sverige är ett litet land med en befolkning på 10,5 miljoner invånare måste vi förena våra krafter nationellt och samarbeta internationellt, säger Richard Rosenquist Brandell.
Richard Rosenquist Brandell lyfte fram exemplet med helgenomsekvensering vid diagnostik av barncancer, som alla universitetssjukvårdsregioner i Sverige har infört och ersätter i rutindiagnostik sedan maj 2024.
Karin Liljelund, vice ordförande för Lungcancerföreningen, belyste den individuella patientresan och behovet av patient- och medborgarengagemang inom precisionsmedicin. Karin har själv genomgått behandling av metastaserad lungcancer och delade med sig av erfarenheten av precisionsmedicin som beslutsstöd för målinriktad behandling. Hon delade också med sig av sina önskemål för den framtida utvecklingen av precisionsmedicin.
– Patienten ska vara delaktig i hela kedjan, från diagnos, behandling och uppföljning – patienterna måste utbildas och informeras väl. Jämlik vård. Tidig upptäckt. Vi behöver en starkare primärvård och primärvårdsforskning, AI-baserat beslutsstöd för allmänläkare i primärvården, screening och nya biomarkörer, säger Karin Liljelund.
Päivi Östling, professor vid Karolinska Institutet och Vetenskaplig ledare för precisionsmedicin vid SciLifeLab berättade om nuvarande och framtida perspektiv på multimodalitet i utvecklingen av precisionsmedicin vid SciLifeLab samt i program och initiativ där SciLifeLab bidrar, såsom TEF-Health-projektet och det nationella samordningsprojektet DIGIfor1HealthSE.
– På önskelistan för teknik- och datadriven precisionsmedicin finns implementering av brett digitalt patientsamtycke och systematisk provinsamling. För att lyckas är det dessutom avgörande att säkra hanteringen av känsliga forskningsdata och genomföra stora systematiska kliniska studier samt att säkerställa datagenerering och datadelning i realtid, säger Päivi Östling.
Janne Lehtiö, professor vid Karolinska Institutet och Vetenskaplig ledare för precisionsmedicin och DDLS precisionsmedicin, pekade på drivkraften i utvecklingen av data. Paradigmskiftet mot datadriven life science och användning av datadrivna beslut inom sjukvården är nu, men vad innebär det för patienterna och hur kan vi börja med banbrytande individanpassad medicin och därefter gå vidare till ett större perspektiv för befolkningen?
– Ett datadrivet exempel är Molecular Tumour Board Portal där genomiska och kliniska data harmoniseras och jämförs med sju cancercentra för att skapa individuella rapporter för enskilda cancerpatienter. Fallen diskuteras sedan varje vecka i europeiska Molecular Tumour Board för att virtuellt samarbeta kring en patient. Detta skapar en möjlighet att sprida information och lära sig, säger Janne Lehtiö.
Mötet avrundades med en paneldiskussion som belyste styrkor, utmaningar och möjligheter med det gemensamma europeiska perspektivet på precisionsmedicin.
– Vi strävar efter att bygga synergier mellan europeiska partnerskap för individanpassad medicin. Många framgångsrika ekosystem finns lokalt och regionalt, när de blir större och ska skalas upp behöver vi mötas i mitten för att behålla entusiasmen på lokal nivå i kombination med fler regleringar, avrundade Alexandru Costescu, DG-RTD Europeiska kommissionen.
Besökarna fick också möjlighet att följa med på laboratorievisningar vid Center for Imaging Research (CIR) av Daniel Lundqvist och vid Clinical Genomics and Spatial Biology av Anna Leinfelt respektive Charlotte Stadler.
Medverkade under besöket gjorde också Gianni D’Errico och Matteo Gentili från EP PerMed, Etienne Richer, ICPerMed, Alexandru Costescu, DG-RTD European Commission, Kristina Levan, föreståndare Sahlgrenska ATMP center, Frida Lundmark, sakkunnig policy på Lif, Helena Linge, strateg Forskning och utbildning, Region Halland och Helena Nilsson, utvecklingsstrateg, Region Örebro län.
Mötet spelades in och alla presentationer kommer att finnas tillgängliga på EP PerMed.
Läs nyhet från EP PerMed.
