I höst presenteras den uppdaterade nationella life science-strategin. Vi passar på att ställa några frågor till Jeanette Edblad, Regeringens life science-samordnare sedan snart ett år, om den nationella life science-strategin, precisionsmedicin och kliniska prövningar.
Hur pågår arbetet inom life science-kontoret med att uppdatera den nationella life science-strategin och hur ser tidsplanen ut?
Jeanette Edblad, life science-samordnare.
Life science-strategin och dess åtta prioriterade områden är ett långsiktigt ramverk. På en hearing i december ifjol fick ansvariga ministrar inspel från sektorn rörande vilka frågeställningar som är mest angelägna för regeringen att ta sig an i uppdateringen av den nationella life science-strategin. Med dessa medskick och med regeringens förda politik samt inspelen till forsknings- och innovationspropositionen som grund arbetar vi nu för fullt i life science-kontoret med att skapa oss en bild av vilka de nya målsättningarna som ska höra till de åtta prioriterade områdena borde vara för att Sverige ska kunna vara en ledande life science-nation. Vi ska vara klara med det här arbetet under hösten. Parallellt med detta fortsätter vi att möta många aktörer i sektorn i olika sammanhang.
Precisionsmedicin är en målsättning i life science-strategin, hur ser du på områdets fortsatta betydelse inom life science och för Sverige?
Den påbörjade omställningen mot precisionsmedicin, som life science-sektorn i hög grad bidrar till, ökar möjligheten för hälso- och sjukvården att säkerställa att varje patient får bästa möjliga vård och behandling givet deras unika förutsättningar. På en individnivå kan detta innebära skillnaden mellan liv och död. På en samhällsnivå skapar det förutsättningarna för ett mer samhällsekonomiskt nyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser.
En fortsatt utveckling och implementering av precisionsbaserade metoder, både diagnostik och behandling, är därför ett exempel på ett område där den fulla kapaciteten i life science-sektorn är en förutsättning för att lyckas.
Det finns stor expertis och många initiativ inom precisionsmedicin i Sverige. Men det saknas en nationell koordinering och en långsiktig satsning. Hur ser du att vi som land ska samla oss för att vara ett ledande land inom implementering av precisionsmedicin?
Generellt behöver vi god samverkan och goda stödjande strukturer för att kunna implementera precisionsmedicin. Life science-kontoret har till uppgift att samla sektorn och bidra till samordning av life science-policy i Regeringskansliet. En rådgivande grupp för life science har inrättats som i juni har sitt första möte som också kommer att diskutera frågor som är av vikt för hela sektorn, och vi förväntar oss att denna fråga kommer att vara en av de viktigare. Regeringen förbereder också en forsknings- och innovationsproposition. Den är inte slutförd och innehållet kan inte föregås, men det inte är osannolikt att området berörs på ett eller annat sätt.
Implementeringen av precisionsmedicin är som bekant omfattande och involverar många delar av sektorn. En viktig framgångsfaktor är hälsodata. Regeringen fortsätter arbetet med att genomföra en nationell digital infrastruktur där staten tar större ansvar. För 2024 har regeringen avsatt 77 miljoner kronor för arbetet och under 2025–2026 väntas ytterligare 264 miljoner kronor avsättas för ändamålet. Målet är att, genom att göra hälsodata mer tillgängligt, förbättra kvaliteten och patientsäkerheten i vården samt underlätta för forskning, utveckling, uppföljning, beslutsfattande och innovation. Samtliga är viktiga komponenter för omställningen till precisionsmedicin.
Regeringen har även tillsatt en nationell samordnare för en nationell digital infrastruktur. Samordnaren tillsattes mot bakgrund av behovet av att alla aktörer inom hälso- och sjukvården måste delta i den nationella digitala infrastrukturen för att möjliggöra att hälsodata blir tillgängliga i hela vårdkedjan för all vård. Satsningen taktar väl med det slutliga antagandet av European Health Data Space, EHDS, som väntas ske i höst.
Parallellt med detta bereds nu slutbetänkandet från utredningen om sekundäranvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning inom Regeringskansliet. Slutbetänkandet innehåller bland annat förslag om en nationell precisionsmedicinsk databas.
I februari 2024 tillsattes en bokstavsutredning med uppdrag att ta fram ett förslag på en uppdaterad nationell cancerstrategi. Inom ramen för uppdraget ska utredningen bland annat analysera och föreslå strukturer och åtgärder för jämlikt införande av precisionshälsa.
Regionerna har en stor vilja att jobba med precisionsmedicin, men brottas samtidigt med stora ekonomiska problem. Vilka konsekvenser kan det få för Sverige som life science-nation?
Regeringen har under de senaste månaderna vidtagit flertalet åtgärder för att underlätta för regionerna och hälso- och sjukvården i rådande ekonomiska läge. I mars annonserade bland annat att det befintliga sektorsbidraget skulle förstärkas med 6 miljarder kronor. Förväntan från regeringens håll är att medlen används för att undvika uppsägningar av vårdpersonal inom hälso- och sjukvårdens kärnverksamhet.
Vinnova har över tid bidragit till utvecklingen och driften av GMS och har över tid initierat flera insatser med inriktning mot precisionsmedicin i syfte att främja hela värdekedjan från forskning, till uppskalning och kommersialisering.
Vad gäller främjandet av den fortsatt implementering av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården beslutade bland annat regeringen den 16 maj om ett uppdrag till Socialstyrelsen att betala ut medel till GMS för att fortsätta sitt arbete med att främja just detta. GMS har bland annat genom sitt arbete för implementering av helgenomsekvensering för barn med cancer som klinisk rutin visat att de är en central aktör i arbetet för jämlik tillgång till precisionsbaserade metoder i landet.
En fortsatt utveckling och implementering av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården är en central del i den svenska identiteten som ledande life science-nation och är en viktig faktor för att kunna attrahera globala investeringar och stärka Sveriges konkurrenskraft.
För ett år sedan presenterades resultatet från utredning om kliniska prövningar. Tidigare i år genomfördes också möte mellan flera ministrar och läkemedelsindustrin. Vilka blir de viktigaste stegen att ta nu för att skapa bättre förutsättningar för kliniska prövningar i Sverige?
Den nationella life science-strategin lyfter fram att fler kliniska prövningar som bedrivs i samarbete med näringslivet, ska förläggas i Sverige. En utredning har sedan strategin presenterades lagts fram av Peter Asplund och hans team för att ge Regeringskansliet ett bättre kunskapsunderlag i frågan. I utredningen konstateras att det är flera åtgärder som behövs för att öka Sveriges attraktionskraft som prövningsland och att det här är en fråga som involverar sektorn brett. Regeringen har lämnat två uppdrag hittills, utifrån förslag i utredningen. Det ena är ett uppdrag om kompetenshöjande åtgärder och det andra om nationell statistik över kliniska prövningar.
Dessutom träffade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, energi- och näringsminister Ebba Busch, socialminister Jakob Forssmed och Maria Nilsson, statssekreterare hos utbildningsministern, ca tjugo företag för att diskutera kliniska prövningar i mars månad. Det planeras för ytterligare ett möte i juni där sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson bjuder in regionerna till ett möte på samma viktiga tema. Parallellt pågår i life science-kontoret arbete för att bereda de andra förslagen i utredningen som bland annat handlar om hur strukturen ska se ut för kliniska prövningar.
I life science-sektorn har det utöver den del som Regeringskansliet förfogar över, glädjande nog tagits flera initiativ på området, ett tydligt tecken på det goda samarbetsklimat som råder i sektorn och behovet och vanan att arbeta tillsammans över aktörsgränserna. Som exempel kan nämnas att branschorganisationen Lif har samlat sektorn brett till rundabordssamtal för att nå ökad samsyn om utmaningar och möjligheter. Dessutom arbetar den nationella samverkansgruppen (NSG) forskning och life science, inom ramen för regionernas system för kunskapsstyrning, också med frågan. Region Stockholm har också tagit initiativ till en förstudie tillsammans med Region Skåne och Region Västra Götaland som hanterar vissa frågeställningar som regionerna förfogar över kopplat till förbättrat genomförandet av kliniska prövningar i Sverige. Life science-kontoret följer detta noga.