Under årets Almedalsvecka var några av de ledord som upprepades över dagarna under diskussioner om precisionsmedicin: Gemensam färdplan för precisionsmedicin. Nationell samordning. Forskning integrerad i vården. Kompetensförsörjning.
Årets Almedalen bjöd på soligt väder och många bra samtal. GMS föreståndare Richard Rosenquist Brandell deltog i flera seminarier och rundabordssamtal där precisionsmedicin diskuterades.
Politiken ska hitta strukturer som stödjer utvecklingen av precisionsmedicin
Under seminariet ”Hur ska Sverige hänga med i den snabba globala utvecklingen inom precisionsmedicin” var panelen enig om flera steg som måste tas för att precisionsmedicin ska kunna utvecklas och komma patienter till nytta på bästa sätt.
När precisionsmedicin blir tillgängligt för allt större patientgrupper, som till exempel inom cancervården, kommer det initialt att innebära stora investeringskostnader för vården. Panelen, med sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, Janne Lehtiö, Beatrice Melin, Richard Rosenquist Brandell och Suzanne Håkansson, diskuterade under ledning av Mia Philipsson statens roll i att ta denna puckelkostnad och hur precisionsdiagnostik kan spara pengar genom att inte ge patienter onödig eller fel behandling.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson kommenterade puckelkostnaden när precisionsmedicin ska implementeras i vården:
– Det är en tydlig del för staten att vara delaktig i. Men det gäller att veta var och hur. Socialdepartementet tittar nu på att ta fram en större plan för precisionsmedicin.
Acko sa vidare att regeringen hittills har gjort ett antal insatser för precisionsmedicin som är mer av akuta åtgärder, men att man nu behöver hitta någon form av statlig ”body” som gör att vi får stabilitet i utvecklingen av precisionsmedicin, och samtidigt kan behålla utvecklingskraften som hittills varit så framgångsrik.
Richard Rosenquist Brandell lyfte att staten och regionerna behöver ta fram en gemensam målbild och strategi för precisionsmedicin, med en handlingsplan. Liknande det som har gjorts i Norge och som har varit framgångsrikt där.
Panelen diskuterade också hur nya teknologier som utvecklas kan implementeras på ett smart och storskaligt sätt i vården. Och hur forskning och sjukvård integreras samt att rätt data samlas in.
– Vi har en stor möjlighet i Sverige med en unik nationell infrastruktur, SciLifeLab. Här finns cutting-edge teknologiplattformar som kan användas för att implementera precisionsmedicin. Vi måste bygga ett system där vi kontinuerligt implementerar nya teknologier i sjukvården. Och får in relevanta forskningsfrågor och data från sjukvården att forska på, menade Janne Lehtiö.
– Det är komplext att samla in rätt typ av hälsodata. Forskningen måste därför vara integrerad i vården så att man samlar in rätt data av värde för patienten. Inte bara månader av överlevnad utan också hur patienten mår, framhöll Beatrice Melin.
Ökad komplexitet i sjukvården kräver nya kompetenser
Precisionsmedicin leder till ökad komplexitet i sjukvården, bland annat med en snabb teknikutveckling och stora datamängder som genereras. Det ställer nya krav på vården.
I panelsamtalet ”Hälsa och cancervård med precision – har vi kompetensen?” diskuterade Anna Martling, Ann-Marie Wennberg Larkö, Kjell Ivarsson och Richard Rosenquist Brandell, under ledning av Göran Hägglund, vad som behöver göras.
Anna Martling lyfte att vården behöver bli en attraktiv arbetsplats som kan attrahera kompetenser som traditionellt inte har arbetat inom vården så som systemutvecklare, IT-arkitekter, bioinformatiker, jurister och hälsoekonomer.
– Vi måste attrahera kompetenser som vanligen väljer att gå till industrin, till exempel Google. För att hitta de här personerna måste vi samarbeta med andra lärosäten än de medicinska, redan när studenter är under utbildning.
Richard Rosenquist Brandell lyfte en annan konkret fråga som behöver lösas – kombinationsanställningar.
– Kombinationsanställningar mellan akademi och vård är idag endast för legitimationsyrken. Genom att fler yrkeskategorier, så som bioinformatiker, skulle kunna ha kombinationsanställningar skulle det öka möjligheterna att attrahera kompetenser från akademi och SciLifeLab.
Även fortbildning av befintlig vårdpersonal lyftes som en viktig och brådskande uppgift då utvecklingen inom precisionsmedicin går mycket fort.
Kompetensförsörjningsfrågan inom hälso- och sjukvården är komplex och delas mellan regering, lärosäten och regioner. Ann-Marie Wennberg Larkö leder Nationella vårdkompetensrådet som har ett uppdrag att ta fram förslag på en nationell plan för kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården.
– Vi tittar på vad regering och huvudmän ska göra. Regeringen ska ta ansvar för nationell samordning för att skapa likvärdighet.
– Vi måste prioritera! Vi kan inte ha för många småöar. Och utveckla kompetens som kan ta emot detta gör vi inte på en förmiddag utan måste beslutas nu, avslutade Kjell Ivarsson.
Under Almedalsveckan deltog Richard Rosenquist Brandell också i etiska diskussioner kring precisionsmedicin, AI och datadelning i regi av Smer (se länk till inspelning nedan) samt Svenska Läkaresällskapet. Datadelning och dess möjligheter diskuterades också i seminariet ”Bättre sjukvård och forskning tack vare Europasatsning på säker storskalig lösning för genomikdata”. I runda-bordssamtal anordnat av Amgen diskuterades värdet av tidig och bred biomarkörstestning vid mag- och tarmcancer där GMS som nationellt initiativ inom precisionsdiagnostik har en viktig roll att fylla.
Länkar till inspelningar av seminarier där GMS deltagit under Almedalen
Hur ska Sverige hänga med i den snabba globala utvecklingen inom precisionsmedicin
Bild: Panelsamtal med Beatrice Melin, Janne Lehtiö, Suzanne Håkansson, Richard Rosenquist Brandell, Acko Ankarberg Johansson och Mia Philipsson. Foto: Louise Holmquist