Arbetet inom regeringens strategiska samverkansprogram för hälsa och life science summeras nu. Vi passar på att fråga Jenni Nordborg, Nationell life science-samordnare, hur hon ser på precisionsmedicin och dess utvecklingen framåt.

Precisionsmedicin är en av pelarna i den nationella life science-strategin. Om du summerar de 2,5 åren med life science-strategin, hur tycker du det har gått? Och vad vill du särskilt lyfta fram inom området precisionsmedicin?
– Att life science-strategin har ett så tydligt fokus på omställningen mot precisionsmedicin tror jag är viktigt för att driva på utvecklingen i den riktningen. Det avspeglas också i de regionala strategier och handlingsplaner som tagits fram, exempelvis från Region Skåne, VGR och Stockholm, där insatser konkretiseras.

– GMS är ett exempel som samfinansieras mellan regioner, akademin och Vinnova där regeringen även gör pilotinsatser för barncancer, bröst- och äggstockscancer och lungcancer i linje med målsättningen att Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller att implementera individanpassad diagnostik och behandling i hälso- och sjukvården. Helt centralt är dock de utredningar som startar kring hälsodata och kliniska prövningar.

Hur tror du att utvecklingen framåt inom precisionsmedicin kommer att se ut?
– Vi har bara sett början på den revolution inom hälso- och sjukvården som nya avancerade, individanpassade behandlingsmetoder och tidig diagnostik kan innebära. Men de nya möjligheterna kommer också att ställa stora krav på att vi organiserar oss smart och effektivt för en jämlik vård av hög kvalitet över hela landet och att näringslivet vill fortsätta satsa på forskning, innovation och produktion i Sverige.

– Arbetsgruppen för precisionsmedicin och ATMP inom Samverkansgruppen för hälsa och life science har tagit fram ett viktigt diskussionsunderlag för utvecklingen av nationella infrastrukturer och organisering kring precisionsmedicin. Vi behöver ta ännu mer av ett helhetsgrepp kring dessa frågor framåt.

Det finns redan några stora nationella infrastrukturer inom life science-området (t.ex. SciLifeLab, GMS, Biobank Sverige, ATMP Sweden). Hur kan vi skapa ännu bättre samverkan och synergier mellan dessa på nationell och regional nivå?
– Dessa infrastrukturer är oerhört viktiga, vilket blev tydligt inte minst under pandemin, och det gemensamma arbetet framåt behöver gå mot ännu mer av ett nationellt helhetsgrepp kring implementering av precisionsmedicin. Det är centralt både för en effektiv och jämlik modern vård i framkant och vår internationella konkurrenskraft, vilket också lyfts inom det regionala – nationella partnerskapet för life science sedan starten av strategiarbetet. Jag ser fram emot ett fortsatt gemensamt arbete och tror att vi behöver öka takten ännu mer.

Mer och mer används nu också begreppet precisionshälsa. Vad är precisionshälsa? Och hur ingår det i arbetet framåt i life science-strategin?
– Precisionshälsa är en del av precisionsmedicin som sätter ännu tydligare fokus på prevention, vilket såklart är oerhört viktigt för en hållbar omställning såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Vi kommer konkret att lyfta precisionshälsa under Sveriges EU-ordförandeskap, exempelvis vid en stor konferens om framtidens life science som hålls i juni 2023.

Hur ser du att patient- och närståendeföreträdare ska kunna inkluderas mer i arbetet framåt inom precisionsmedicin, för en bättre vård och hälsa?
– Det behövs! Precisionsmedicin kan bara förverkligas genom att patienter och närstående får förutsättningar att vara inkluderade både med sin kunskap och på rätt nivå i beslutsfattandet. Det gäller både på den strategiskt övergripande nivån och individuellt.

– Arbetsgruppen för krisberedskap och resiliens inom samverkansgruppen har satt fokus på patientperspektivet i life science-strategin, exempelvis genom rapporter som belyser patientens röst i pandemin och patientens röst om patientråd och hälsodata. Där finns mycket viktigt att ta tag i framåt.

Jenni Nordborg. Foto: Linda Karlsson, Regeringskansliet.