NGP har inte som mål att vara en länk för att utbyta klinisk information mellan huvudmännen och arbetet inom projekten påverkar inte systemet för smittskyddsanmälan. Det som läggs till är automatiserad delning av data på genom- och variantnivå mellan NGP och GENSAM (inom Folkhälsomyndigheten) och smittspårning i realtid för att lättare och snabbare fånga utbrott. Önskemålen att utveckla lösningarna har kommit från Folkhälsomyndigheten samt de smittskyddsläkare och kliniska mikrobiologiska laboratorier som deltar i GMS mikrobiologiska arbetspaket.
Som utvidgat svar på frågan om det finns en poäng med att gå via NGP kan det vara viktigt att ha med i bilden att såväl Folkhälsomyndigheten, RCC i samverkan, SciLifeLab som Läkemedelsindustriförening uttryckligen önskat nationellt insamlade data istället för att de ska driva 7 (eller 21) parallella projekt ute i landet, alla med sina olika förutsättningar och tekniska system. Ännu tydligare blir detta i de europeiska samarbetsprojekten som bygger på en nationell kontaktpunkt. En rätt utformad gemensam lösning har alla förutsättningar att adressera frågeställningar vi inte löser inom den egna regionen och samtidigt säkra diagnostisk kvalitet, informationssäkerhet och kostnadseffektivitet.