Svaret på varför läkemedel fungerar olika hos olika personer finns ofta i våra gener. Genomic Medicine Sweden tar nu ett stort steg mot att göra farmakogenetiska tester tillgängliga på alla universitetssjukhus. Med en nationell genpanel ska fler patienter få rätt läkemedel och rätt dos från start; allt för att få en både säkrare och mer träffsäker behandling.
Farmakogenomik är forskningsområdet som undersöker hur våra gener påverkar kroppens reaktion på läkemedel. Genom att förstå dessa genetiska skillnader kan behandlingar anpassas för varje individ, vilket minskar risken för biverkningar och ökar chansen att läkemedlet fungerar som det ska.
Genomic Medicine Sweden (GMS) satsar nu på en nationell farmakogenetisk genpanel som analyseras med modern sekvenseringsteknologi. Panelen omfattar alla gener där variationer har visat sig vara viktiga för valet av läkemedel och dosering. Den är redan utvecklad och validerad vid två av landets Genomic Medicine Centers.
Nästa steg är att göra panelen tillgänglig för alla universitetssjukhus i Sverige. En gemensam strategi inom GMS skapar förutsättningar för en harmoniserad modell där läkemedelsbehandling styrs av genetisk information. Det innebär bättre patientnytta, färre biverkningar och en mer kostnadseffektiv användning av läkemedel i vården.
– Med en gemensam nationell lösning för att testa gener inför läkemedelsbehandling hoppas vi att fler patienter kan få rätt dos och rätt läkemedel direkt – vilket kommer leda till en effektivare läkemedelsbehandling i Sverige, säger Henrik Green, professor i forensiska vetenskaper vid Linköpings universitet och co-chair för GMS-Farmakogenomik.
Tack vare ett nyligen beslutat bidrag på nära fem miljoner kronor från Socialdepartementet kommer alla universitetssjukhus i Sverige att få ett erbjudande om att delta i implementeringen av gentestet. Detta är en av flera satsningar på strategiska utvecklingsprojekt från GMS som stöttas av Socialdepartementet.
– GMS har planerat för detta i många år. Det är fantastiskt att det äntligen blir verklighet, säger Mia Wadelius, professor i Klinisk farmakogenetik vid Uppsala universitet och co-chair för GMS-Farmakogenomik.
Läs hela Socialdepartementets pressmeddelande här.
Henrik Green. Foto: Emma Busk Winquist.
Mia Wadelius. Fotot: Mikael Wallerstedt.
Bild: Pixabay