Trots dagens avancerade genetiska tester förblir många patienter med sällsynta sjukdomar utan diagnos. I en översiktsartikel i Nature Genetics visar forskare hur helgenomsekvensering med långa läsningar har potential att förändra detta. Tekniken möjliggör mer heltäckande analyser av arvsmassan, såsom komplexa strukturella varianter, repetitiva sekvenser och epigenetiska förändringar, vilket tidigare tekniker ofta missar.
Jesper Eisfeldt. Foto: Rick Guidotti.
Enligt studiens förstaförfattare, Jesper Eisfeldt, bioinformatikern vid Karolinska Instituet, ger helgenomsekvensering med långa läsningar (long-read whole genome sequencing, LR-WGS) nya möjligheter att kartlägga delar av arvsmassan som tidigare varit utom räckhåll.
–Med långa läsningar kan vi nu se delar av arvsmassan som tidigare varit osynliga. Komplexa varianter och strukturella förändringar som vi vet spelar en avgörande roll vid sällsynta sjukdomar, säger Jesper Eisfeldt.
I artikeln beskrivs hur svensk sjukvård, genom nationella initiativ inom Genomic Medicine Sweden (GMS), har påbörjat implementeringen av LR-WGS i klinisk praxis. Hundratals patienter har hittills analyserats, och man planerar nu att inkludera ytterligare 1000 individer i ett nationellt pilotprojekt. Resultaten visar att LR-WGS inte bara ökar den diagnostiska träffsäkerheten utan även kan ersätta flera traditionella metoder.
Anna Lindstrand. Foto: Stefan Zimmerman.
Anna Lindstrand, professor och överläkare vid Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset, co-chair för GMS Sällsynta diagnoser och senior författare till artikeln ser tekniken som ett steg mot mer precis och samlad genetisk diagnostik.
–Vi ser en framtid där långläsningsteknologi ersätter hela spektrumet av genetiska tester som används inom klinisk diagnostik idag, säger Anna Lindstrand.
Artikelns författare har stöd från bland andra Vetenskapsrådet, Region Stockholm, Hjärnfonden, Cancerfonden och Sällsyntafonden.
Publikation
Toward clinical long-read genome sequencing for rare diseases Jesper Eisfeldt, Marlene Ek, Magnus Nordenskjöld, Anna Lindstrand. Nature Genetics 2025 May. doi:10.1038/s41588-025-02160-y
Bild: DNA spiral. Foto: Getty images