Undiagnosed Diseases Network Sweden – UDN Sweden

Undiagnosed Diseases Network Sweden (UDN Sweden), inom GMS Sällsynta diagnoser, är en multicenter studie för nationellt jämlikt införande av helgenomsekvensering till barn med odiagnostiserade sällsynta syndrom med missbildningar och/eller intellektuell funktionsnedsättning. Forskningsnätverket är en del av Undiagnosed Diseases Network International (UDNI), ett internationellt expertnätverk som grundades 2014 för att ge diagnoser till patienter, implementera diagnostiska verktyg och främja forskning om nya sjukdomar och deras mekanismer.

UDN Sweden är ett multidisciplinärt nätverk som består av specialistläkare med olika expertis, inom till exempel barnneurologi, metabola sjukdomar, neuromuskulära sjukdomar, epilepsi, kirurgi och klinisk genetik, samt sjuksköterskor, genetiska vägledare, molekylärbiologer, sjukhusgenetiker och bioinformatiker från landets universitetssjukhus. Den samlade professionen är experter inom diagnostik och har lång erfarenhet av klinisk och genetisk karaktärisering av patienter med intellektuell funktionsnedsättning och/eller missbildningar, symtom som ingår i det europeiska referensnätverket ERN-ITHACAs (European Reference Network for Rare Malformation Syndromes, Intellectual and Other Neurodevelopmental Disorders) fokusområden.

Under 2023 genomfördes fas-1 av projektet och under 2024 inleds fas-2. UDN Sweden stöds av Socialdepartementet. 

Helgenomsekvensering en avgörande roll för att ställa diagnos

En diagnos vid misstänkt sällsynt sjukdom har en direkt betydelse för vård, omhändertagande, familjeplanering och stödinsatser för individen och hela familjen. Tack vare forskning och modern genteknik kan idag 40 procent av alla som undersöks med helgenomsekvensering få en fastställd orsaksdiagnos.

Utvecklingen av nya metoder för genetisk diagnostik har de senaste åren varit mycket snabb. Dessa nya tekniker har ökat möjligheterna att ställa rätt diagnos, bedöma om en sjukdom är ärftlig, samt i vissa fall även ge vägledning till val av riktad behandling. Det är fortfarande mycket som är okänt kring hur olika genetiska varianter kan leda till sjukdom.

Sverige har varit tidigt ute med att använda helgenomsekvensering för diagnostik av individer med misstänkt sällsynt diagnos. Tack vare arbetet inom GMS och SciLifeLab Clinical Genomics ligger Sverige i framkant inom genetisk diagnostik globalt. I dagsläget erbjuds dock endast en andel av alla individer med sällsynta sjukdomar med missbildningar och/eller IF diagnostik med helgenomsekvensering. Det finns också stora olikheter i landet kring vilka som erbjuds en genetisk utredning.

Syftet med projektet är att förbereda sjukvården för att kunna möta det växande behovet av helgenomsekvensering. Syftet är också att undersöka om fler patienter kan diagnostiseras genom att kombinera olika metoder av modern genteknik. I projektet vill vi också förbättra klinisk karaktärisering och harmonisera utredningarna för att påskynda införandet av jämlik tillgång till precisionsdiagnostik för patienter med sällsynta syndrom samt att utvärdera hur förloppet kring genetisk testning, genetisk vägledning och betydelsen av en diagnos har upplevts.

Om studien

Forskningsdeltagande

Forskningsstudien syftar till att hitta orsaker hos individer med missbildningar och/eller IF och studera dessa tillstånd. Inklusionskriterier för studien är barn som har en sällsynt och oklar diagnos med missbildningar och/eller IF, där föräldrarna samtyckt till att de själva och deras barn vill delta i alla delar av studien.

Rekrytering av forskningspersoner sker via patientföreningarna Wilhelm foundation och Anonymous samt genom behandlande läkare och den regionala avdelningen för klinisk genetik.

Hur går studien till?

Först görs en klinisk utredning för att försöka fastställa diagnos. Forskningsprojektet tar vid efter att de kliniska analyserna avslutats utan att ha givit ett säkert svar. Man kommer då att göra en fördjupad karaktärisering av barnets symtom och utföra ytterligare analyser med modern genteknik för att försöka hitta kända och nya sjukdomsgener eller mekanismer som inte tidigare beskrivits. Parallellt får föräldrarna fylla i frågeformulär och besvara frågor om den diagnostiska processen och betydelsen av en diagnos.

Samtidig analys av DNA-prov från nära släktingar underlättar ofta analysen och ökar möjligheten att ställa en diagnos. Om de genetiska analyserna visar på en förändring som är svårtolkad kan det krävas fler analyser för att klargöra om det finns ett samband med diagnosen. Ibland kan inte de genetiska analyserna direkt förklara varför sjukdomen uppkommit utan man behöver utvärdera de genetiska resultaten genom studier med andra metoder och i andra vävnader.

Deltagande i studien kan leda till att man kommer fram till en diagnos. En korrekt diagnos på gennivå kan bidra till att förutsäga sjukdomsförloppet, påverka val av behandling och kontrollprogram samt gör det möjligt att värdera risken för andra familjemedlemmar. Med en genetisk diagnos är det också möjligt att erbjuda fosterdiagnostik för den aktuella sjukdomen. Resultaten kan även leda till ökade kunskaper om sjukdomars uppkomst och utveckling.

Analysresultat

Efter att analyserna är utförda kommer den läkare som beställt analysen att informera om resultatet, och resultatet kommer också dokumenteras i individens journal. Ibland kan det ta många år innan en annan individ med samma genetiska förändring identifieras eller ny kunskap finns som påverkar möjligheten att tolka analysen. Om ny kunskap uppkommit eller en ny individ har samma genetiska förändring och det därmed innebär att man kan göra en ny tolkning av analysen kommer forskningsdeltagare återkontaktas. Svarstiden kan variera från cirka 6 månader till 1 år för den första delen av analyserna i projektet.

Ansvariga för studien och kontaktinformation

Du kan kontakta projektet via mail gms.rd.karolinska@regionstockholm.se om du har ytterligare frågor. Undertecknade är lokalt ansvariga för studien och kan ge mer information vid behov.

Angelica Delgado Vega, postdok, specialistläkare i klinisk genetik. Klinisk koordinator
Ann Nordgren, professor, överläkare i klinisk genetik, ansvarig för Karolinska Undiagnosed Diseases Program