Regeringen ger ett fortsatt riktat stöd på 80 miljoner kronor till Genomic Medicine Sweden (GMS). Stödet omfattar 50 miljoner kronor till den nationella infrastrukturen, som utgör en stabil grund för precisionsdiagnostik i hela landet, och 30 miljoner till strategiska utvecklingsprojekt som förbereder införandet av nya diagnostiska metoder i rutinsjukvården.

Socialdepartementet fortsätter att stärka utvecklingen av precisionshälsa i Sverige och avsätter totalt 80 miljoner kronor i riktat stöd till Genomic Medicine Sweden (GMS) under det kommande året. 50 miljoner kronor går till den nationella GMS‑infrastrukturen, som utgör en stabil och samordnad grund för precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård. Därutöver satsas 30 miljoner kronor på strategiska utvecklingsprojekt inom GMS fokusområden för planering och testning inför införande av nya diagnostiska metoder i rutinsjukvården.

Mats Ulfendahl.

– Det här stödet ger oss möjlighet att fortsätta driva utvecklingen av precisionsmedicin på ett hållbart och jämlikt sätt. Det är ett verkligt lagarbete mellan sjukvård, akademi, patientorganisationer och andra aktörer i Sverige, säger Mats Ulfendahl, Forskningsdirektör Region Östergötland och ordförande för GMS Styrgrupp.

Stabil infrastruktur för nationell utveckling

GMS är en nationell samverkansstruktur som för samman klinisk verksamhet, forskning och teknisk infrastruktur för att möjliggöra precisionsdiagnostik oavsett var i landet patienten bor. Den fortsatta basfinansieringen säkerställer ett långsiktigt och robust system för datadelning, analyskapacitet och metodutveckling – centrala komponenter för att svensk hälso- och sjukvård ska kunna dra nytta av den snabba utvecklingen inom genomik och precisionshälsa. Infrastrukturen omfattar bland annat arbetet inom Clinical Genomics-plattformarna vid SciLifeLab, som fortsätter att vara en viktig nationell resurs för att utveckla nya diagnostiska metoder och bioinformatiska verktyg.

Eva Tiensuu Janson. Foto: David Naylor.

– Inom precisionsmedicin är nära samverkan mellan universitet och sjukvård helt avgörande för att omsätta den snabba vetenskapliga och tekniska utvecklingen i konkret klinisk nytta för patienterna – här spelar GMS en viktig roll, säger professor Eva Tiensuu Janson, rektorsråd för forskning vid Uppsala universitet och medlem i styrgruppen.

Strategiska utvecklingsprojekt – en modell för implementering

De strategiska utvecklingsprojekten, som finansieras med 30 miljoner kronor, bedrivs typiskt som tvååriga sprintar och har etablerats som en effektiv modell för att planera inför nationellt införande av nya diagnostiska metoder. Projekten möjliggör nationell samordning, gemensamma standarder och pilotanvändning i klinisk miljö innan breddinförande.

Fokusområden för den kommande perioden ligger i linje med tidigare års satsningar och inkluderar bland annat:

• sällsynta diagnoser, inklusive fortsatt utveckling av långläsningsbaserad helgenomsekvensering för patienter med komplexa genetiska tillstånd
• en ny bred genpanel för solida tumörer, med både vävnadsbaserade analyser och flytande biopsier för förbättrad diagnostik, uppföljning och möjliggörande av kliniska studier
• fortsatt utveckling av helgenomsekvensering vid blodcancer som ersättning av dagens diagnostik
• precisionsdiagnostik inom infektionsområdet, med utökad datadelning och utveckling av metoder för snabbare upptäckt och begränsning av antibiotikaresistenta bakterier
• fortsatt nationellt arbete inom barncancer, där helgenomsekvensering redan införts i rutinsjukvården och nu kompletteras med arbete för att länka samman nationella datakällor i syfte att stärka diagnostik och individanpassad behandling.

Anders Edsjö.

– De strategiska utvecklingsprojekten är centrala för att nya, kliniskt prioriterade diagnosmetoder ska kunna införas i sjukvården på ett samordnat sätt och snabbt nå patienter över hela landet. Årets stöd förbereder även för en kommande, större satsning på långläsningsbaserad sekvensering även vid cancer, säger Anders Edsjö, överläkare i Klinisk patologi i Region Skåne och vice föreståndare för GMS.

Fortsatt långsiktighet i satsningen

Med detta riktade stöd säkerställer regeringen att Sverige håller en ledande position inom precisionsmedicin och att patienter i hela landet får tillgång till jämlik och modern diagnostik. Satsningen ger GMS stabila förutsättningar att driva nationell utveckling och säkerställa att framtidens diagnostik integreras hållbart i rutinsjukvården.

Läs mer i pressmeddelande från Socialdepartementet och regeringsuppdraget till Socialstyrelsen.

Bild: iStock photo.

Regeringen har tagit beslut om en nationell samordningsstruktur för precisionshälsa, med målet att alla patienter ska få jämlik tillgång till framtidens individanpassade vård. Uppdraget har getts till Socialstyrelsen som tillsammans med regioner, Genomic Medicine Sweden, SciLifeLab och andra aktörer ska bidra till att nya diagnostiska metoder och behandlingar införs på ett likvärdigt sätt över hela landet.

Den nya samordningen innebär att staten tar ett tydligare ansvar för att precisionshälsa, där avancerad diagnostik och dataanalys används för att skräddarsy behandlingar, införs på ett likvärdigt sätt över hela Sverige. Detta är ett avgörande steg för att undvika regionala skillnader och för att stärka vårdens kvalitet och effektivitet.

Precisionsdiagnostik som bas för precisionshälsa

Genomic Medicine Sweden har sedan starten arbetat för att integrera precisionsdiagnostik/medicin i svensk hälso- och sjukvård. Den nationella samordningen ligger helt i linje med Genomic Medicine Sweden vision om att: alla patienter ska ha tillgång till precisionsdiagnostik och -behandling, att samarbetet mellan universitetssjukhus, regioner och akademi ska stärkas och att Sverige ska vara ledande inom forskning och innovation kopplat till precisionshälsa.

Genomic Medicine Sweden kommer att ingå i den styrgrupp som Socialstyrelsen ska utse för samordningsstrukturen. Socialstyrelsens uppdrag omfattar även att ta fram modeller för hur medel ska fördelas till regionerna för ett femårigt införandeprogram av precisionsdiagnostisk och för ett långsiktigt stöd till Genomic Medicine Sweden genom en förordning.

Socialstyrelsen kommer även fördela ytterligare medel till Genomic Medicine Sweden för koordinering av ett nationellt implementeringsprojekt inom farmakogenetik.

– Det här beslutet är ett viktigt erkännande av det arbete som redan görs inom Genomic Medicine Sweden. Genom nationell samordning kan vi tillsammans med regioner, akademi och patientorganisationer skapa förutsättningar för att precisionshälsa blir tillgänglig för alla patienter, oavsett var i landet de bor, säger Richard Rosenquist Brandell, föreståndare för Genomic Medicine Sweden.

Betydelse för patienter och vården

Med en nationell samverkansstruktur och ett införandeprogram för precisionsdiagnostik kan nya diagnostiska metoder snabbare införas i klinisk praxis och patienter få mer träffsäkra behandlingar och bättre prognoser. Regeringens besked markerar en tydlig riktning för framtidens vård och Genomic Medicine Sweden kommer att fortsätta bidra med expertis, infrastruktur och forskning för att säkerställa att satsningen leder till verklig nytta för patienter och vårdpersonal.

Genomic Medicine Sweden ser fram emot att samarbeta nära med regeringen, regioner och andra aktörer för att förverkliga visionen om en jämlik och modern precisionshälsa i hela landet.

Läs pressmeddelandet från Socialdepartementet.

Bild: SciLifeLab Clinical Genomics Solna. Foto: Samuel Avraham.

FOCU.SE är en ny, nationell studie där genetisk analys av tumörer används för att matcha cancerpatienter med målriktade läkemedel – även när dessa ännu inte är godkända för just deras diagnos. Målet är att fler patienter ska få tillgång till effektiv behandling, samtidigt som värdefull kunskap samlas in för framtiden.

I den kliniska studien FOCU.SE kommer redan godkända läkemedel att testas för nya patientgrupper med avancerad cancer där behandlingsmöjligheterna är uttömda. Genom att analysera tumörernas genetiska profil kan patienter matchas med målriktade läkemedel. Redan innan studien startat har fyra läkemedel säkrats, och fler kommer att inkluderas efterhand. Som en del i regeringens satsning på precisionshälsa finansieras studien med 44 miljoner kronor som betalas ut via Socialstyrelsen.

– Vi är mycket glada över stödet från regeringen som gör att vi nu kan starta upp FOCU.SE. Med FOCU.SE-studien kan vi på ett strukturerat sätt erbjuda målriktade behandlingar till patientgrupper där det annars är svårt att genomföra stora läkemedelsstudier, till exempel vid bukspottkörtelcancer, gallvägscancer och sarkom, säger Edvard Abel, medicinsk ansvarig vid Klinisk prövningsenhet onkologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, och huvudansvarig för studien.

Digital samverkan kring behandlingsbeslut

En central del av studien är så kallade molecular tumour boards, där analysernas resultat diskuteras för att avgöra om någon av studiens behandlingar kan vara lämplig för patienten. Som stöd kommer verktyget Molecular Tumor Board Portal (MTBP) – en digital plattform och ett kliniskt beslutsstödsystem för provsvar och data att användas. Med hjälp av denna kan läkare från olika sjukhus delta i nationella konferenser och diskutera behandlingsalternativ i realtid.

Den tekniska lösningen testades först inom det europeiska forskningssamarbetet Cancer Core Europe och anpassas nu för nationellt bruk i Sverige.

Patientråd bidrog till studieprotokoll

Redan tidigt i utvecklingen av FOCU.SE bildades ett patientråd som aktivt medverkat i framtagandet av studieprotokoll och samtyckesformulär.

– Det har inte varit helt smärtfritt, men vi har lyckats visa hur viktigt det är att patienter är med tidigt i utformningen av studier. Vårt engagemang har också gjort det lättare att inkludera patienter i studien, säger Margareta Haag, patientrepresentant och ordförande för Nätverket mot cancer.

Edvard Abel instämmer:
– Det har varit väl investerad tid och en stor vinst för hela projektet att samarbeta med patientrådet.

Värdefull kunskap för framtida behandlingsbeslut

FOCU.SE gör det möjligt att systematiskt följa upp behandlingar utanför godkänd indikation. Det skapar ny kunskap om behandlingarnas effekt och biverkningar – kunskap som kan ligga till grund för framtida godkännanden och bättre behandlingsbeslut.

Studien fungerar också som en nationell plattform för molekylär testning, vilket gör att patienter snabbare kan identifieras för deltagande i andra studier.

– De etablerade samarbetena för datadelning med liknande studier ger helt nya möjligheter att snabbt besvara forskningsfrågor som är svåra att hantera i ett enskilt land. Möjligheten att fortlöpande lägga till nya läkemedel är dessutom inbyggd i studiens design. Den breda genomiska profilering som görs kan både stödja kliniska beslut och hjälpa till att identifiera patienter för andra studier. På så sätt kan FOCU.SE, i samarbete med industrin och internationella aktörer, bli en nyckel för fler läkemedelsprövningar, säger Anders Edsjö, överläkare i patologi vid Region Skåne och vice föreståndare för GMS.

Kontakt

Presskontakt: Mikaela Friedman mikaela.friedman@ki.se

För information om studien, kontakta Edvard Abel edvard.abel@vgregion.se eller Edsjö Anders Anders.Edsjo@skane.se